Mitt namn är Martin "LaGGe" Lagesson och jag är 35 år.
Jag är en ishockeyfanatiker vars röda och blåa hjärta dunkar för Västerviks IK.
Här kan du följa en rad mini-krönikor som handlar om mina tankar om Västerviks IK men även om ishockey i det stora hela.
Jag kommer även att skriva om stora händelser så som JVM, VM och OS med mera.

Notis: Namnet på denna sida är en hyllning till, enligt mig, Svea Rikes bästa hockeykommentator/expert Niklas Wikegård och är ett av hans klassiska hockeycitat.

När röken lagt sig efter Karlins era

ör andra gången på nästan ett decennium så står inte Mattias Karlin i båset för Västerviks IK.
Förra gången han lämnade brakade VIK till sin sämsta HA-säsong då man fick spela negativt kval men då kom Karlin tillbaka och räddade kvar VIK i HA. Denna gång är jag tämligen säker på att Karlin har lämnat för gott. Inte för jag tvivlar på hans kärlek till Västerviks IK men nu har han hittat hem, hem till klubben där allt började, till klubben han själv spelat för och jag har en känsla av att han kommer bli kvar där en längre tid.

Hur kommer då VIK klara sig utan Karlin? Först och främst vill jag trycka på att det inte Karlin som på egen hand burit VIK framåt utan det finns många runtomkring som på olika sätt lyft föreningen framåt. Inte minst sportchefen Emil Georgsson som år efter år ställer ett slagkraftigt lag på isen trots ekonomiska begränsningar. Sen tillhör jag ju dom som anser att VIK inte hade varit där VIK är idag utan Mattias Karlin och för det kommer han alltid vara älskad i VIK, för all framtid. Oavsett vad som sker i framtiden. Det finns liksom inte tillräckligt med ord för att tacka honom på något sätt och han kommer vara saknad men då ska man inte glömma hur lyckligt lottade vi har varit, som fått haft en så pass skicklig och lojal tränare under så många år.
Läs mer...

Det finns inga kommentarer, klicka här för att skriva en!

Ett JVM som började lagom tills det var slut

ågra dagar har passerat sen JVM 2021 avgjordes. Vi fick avnjuta 1688 minuter och 55 sekunder JVM-hockey men i ärlighetens namn var det nog bara 60 minuter som var värt att se. Jag trodde, aningen naivt kanske, att inte pandemin skulle påverka kvaliteten på JVM så mycket men med facit i hand måste jag nog erkänna att så blev fallet. Den dåliga kvaliteten på matcherna och spelet var lika förvånande som påtaglig. Inför JVM snackades det om att europeiska landslagen hade en liten fördel gentemot de nordamerikanska på grund av att flera juniorligor i Europa hade haft igång sin verksamhet och spelat en del matcher under året medans all juniorhockey i Nordamerika varit nedstängd till följd av pandemin. Jag kan väl säga att jag köpte denna analys, fick lite hopp och kände att det inte var omöjligt att så var fallet, dessvärre visade det sig vara helt tvärtom.
Gruppspelet kryllade av storvinster i utklassningsstil och matcher helt utan varken nerv eller kamp.

Nykomlingen Österrike, som får spela i A-gruppen nästa år pga. att det bestämdes att ingen skulle åka ur i år, var en slagpåse genom hela turneringen där jämnaste matchen var 4-0 förlusten mot Sverige men där var dom helt utspelade ändå. Dom mäktade bara med 1 mål på hela turneringen och megalöftet Marco Rossi lyste med sin frånvaro. Varnade om honom på förhand men han åstadkom egentligen ingenting. Visst att det är svårt att bära ett helt lag själv men jag trodde allt han skulle synas lite mer då det är en lysande hockeyspelare.
Som väntat blev Österrike toksist i en på förhand svår grupp men trots allt så slutade turneringen i en avgörande match mot ett svagt Tjeckien där vinnaren gick till kvartsfinal.
Läs mer...

Det finns inga kommentarer, klicka här för att skriva en!

Amatörscoutrapport inför JVM

u är det snart dags för årets höjdpunkt igen. Nörd som man är så kunde jag inte hjälpa att djupdyka ner i JVM-lagen och plocka ur gobitarna och göra en liten amatörmässig scoutrapport.
Jag har valt att bortse att ens diskutera spelare som missar JVM pga. COVID och jag har även valt att bortse från att turneringen kommer sakna stjärnspelarna Alexis Lafreniére och Jack Hughes och bara fokuserat på de utvalda spelarna som är på plats.

Om ni är sugna på att kolla in alla laguppställningar så surfa in på bästa sidan här:
JVM @ EliteProscept

Grupp A
Kanada
Finland
Tyskland
Slovakien
Schweiz

Grupp B
Sverige
Österrike (Nykomling)
Tjeckien
USA
Ryssland

Sverige
Sverige har en stabil målvaktssida och starka 2 första backparen och en förmodat bra förstafemma. Därefter känns det lite tunt på forwardssidan.
Bästa spelaren: #10 Alexander Holtz. Draftad #7 totalt 2020 av New Jersey Devils. 13p på 19 matcher denna säsong för Djurgården i SHL. Gör sitt andra JVM. 5p på 7 matcher förra.
Draftade spelare/Förstarundanvalda: 18/6
Håll koll på:
#18 Lucas Raymond. Draftad #4 totalt 2020 av Detorit Red Wings. 12p på 22 matcher för Frölunda i SHL denna säsong. Gör sitt andra JVM 4p på 7 matcher förra.

#30 Hugo Alnefelt. Målvakten gör sitt andra JVM. Var redigt bra förra med 92,4%.
Denna säsong 90,1% på 11 matcher för ett svagt HV71 i SHL. Kan han rent av utmana Askarov om priset till turneringens målvakt?

#5 Philip Broberg. Kapten som gör sitt tredje JVM. En stor, stabil och skridskostark back. Draftad #8 totalt 2019.
Läs mer...

Det finns inga kommentarer, klicka här för att skriva en!

Finaldrömmen blev till brons

agisk publik när Kanada tog guld igen.
Jag måste börja med att hylla den tjeckiska publiken. Stämningen under större delen av turnering var helt magisk. Givetvis var det extra bra under Tjeckiens matcher. Jag önskar att jag hade varit på plats och få känna stämningen när hela arenan står upp och alla hoppar. Wow.

Två saker som gör att detta JVM sticker ut lite extra är dels att det inte fanns något riktigt dåligt lag i årets turnering och att jag, dessvärre, kommer minnas denna turnering som turneringen där alla blev skadade.

Nu vet jag att jag kommer få någon känga om att Kazakstan eller Tyskland var klart sämst i turneringen, vilket dom var men jag vill påstå att inget av lagen var direkt dåliga. Det var givetvis matcher som det blev lite stora siffror i men jag är klart överraskad av båda lagen, de bättre nationerna kunde inte bara ställa in skridskorna och köra över något av de 2 bottenlagen utan dom bjöd verkligen upp till kamp. Tyskland, som till min glädje höll sig kvar i högsta divisionen, går en ljus framtid till mötes. De har flera unga riktigt bra hockeyspelare på uppgång och dom kommer nog vara ännu bättre nästa år.

Skador på stjärnspelare var något som drog in som en storm redan tidigt i turneringen, det var nästan så man inte trodde det var sant. Finlands stjärna, Rasmus Kupari, blev skadad redan i första matchen mot Sverige, Kanadas storstjärna, Alexis Lafrenière (som vi ska snacka mer om senare) blev skadad i andra matchen men kom mirakulöst tillbaka till turneringen. Hårdast drabbade skadorna dock värdnationen Tjeckien. Det går inte att inte tycka synd om dom. Redan ett par minuter in i första matchen blir deras bästa spelare Jakub Lauko skadad och vid ett tillfälle i turneringen så hade dom skador på sina 2 bästa forwards, sin bästa back och på båda sina målvakter. Det var surrealistiskt.
Läs mer...

Det finns inga kommentarer, klicka här för att skriva en!

Västerviks IK, inför säsongen 2019/2020

u är VIKs trupp till kommande säsong äntligen spikad. Dags för lite Silly season-tankar!

VIKs trupp består nu av 2 målvakter, 8 backar och 14 forwards.
Återigen blev det en ganska stor omsättning på spelare, om inte mitt minne sviker mig så hade VIK 17 nya spelare förra året och till denna säsong är det 13 nya.
Ser man till det storleks- och åldersmässiga så har vi ett liknande snitt som vi hade föregående säsong. Återigen är det en mångkulturell trupp med spelare från 5 olika länder där Ungern är det största utropstecknet, ska bli spännande att se Vay i målet i år.
Jag tycker laget ser väldigt spännande ut men som långvarig VIK-supporter är det en utveckling de senaste åren som skrämmer mig väldigt mycket. Jag har ofta argumenterat för hur viktig det är en med en långvarig stomme i ett lag. Alltså att man har flera spelare som har spelat många matcher för laget och den siffran har rasat ganska mycket sen några säsonger tillbaka. Totalt har årets trupp tidigare spelat 726 VIK-matcher (lägg där till ca 1100 som tillkommer under denna säsong, då har vi 1826), förra säsongen var siffran 1790 och säsongen innan det 2907. Så visst att trenden kanske vänder lite i och med att vi fick behålla lite fler spelare denna säsong men det är fortfarande väldigt långt kvar till dom där 2907. Stommen är, enligt mig, inte bara viktig för lagsammanhållningen inom truppen och lagets framgångar utan även viktig för att locka publiken till Plivit Arena. Det är mycket roligare att gå på hockey om du känner igen namnen på spelarna eller om du rent av har en favoritspelare som du följer extra och som du har gillat under flera säsonger.
Jag önskar jag satt på facit till hur VIK ska lyckas skapa en stomme likt den vi hade för 2 säsonger sedan men jag gör inte det.
Läs mer...

Visa kommentarer (1)

Finländsk sisu och Svenskt fiasko i Slovakien

verige sumpade chansen för ett historiskt tredje raka VM-guld.

Ni kan allihop historien, ett stjärnspäckat Tre Kronor föll hårt i kvartsfinalen efter övertid med 5-4 mot ett ungt och oerfaret Finland.
Vi börjar med frågan; Var detta ett större fiasko än förlusten mot Slovakien i OS-kvartsfinalen 2010?
Svaret är nog att det inte är lika stort fiasko mest pga. att förlusten mot Slovakien var i OS samt att årets förlust var mot ett Finland som faktiskt, i alla fall under vecka 21 2019, var världens bästa ishockeylag då de till slut tog hem guldet.
Dock är det inte förlusten i sig som svider mest i mig. Det är inte det jag kommer minnas när jag tänker tillbaka på den här turneringen. Jag hade haft lättare att ta en förlust om man kände att laget hade gett allt de hade och verkligen försökt vinna. Det gjorde inte Tre Kronor denna kväll. Man skaffade sig en 3-1 ledning och sedan slutade man spela, slutade jobba, slutade försöka vinna matchen. Man lät Finland komma ifatt och gå förbi och man gjorde inte ett förbannande skit för att försöka vinna matchen efter det. Det var det mest pinsamma med hela situationen. Att ett lag så fullt av stjärnor och med alla tillgängliga vapen för att vara med och tävla om guldet kan se så ointresserade och tafatta ut är för mig en gåta.
Läs mer...

Det finns inga kommentarer, klicka här för att skriva en!

En ny början

itt i detta tropiska Sverige tar jag och sätter mig en stund och drömmer mig bort till en vinter fylld med ishockey. Jag ser fram emot en vinter med ett helt nytt Västerviks IK fast längtar mest till måndag den 6:e då det äntligen är ispremiär för laget. Jag kommer som alltid vara på plats. Det ska bli häftigt, många nya ansikten och nummer att lära sig.
Jag har följt VIK slaviskt sen 2010, jag har sett spelare komma och gå men sedan 2013/14 så har det funnits en stomme vi Västerviks IK, en stomme som jag tidigare sagt är en stor del i VIKs framgångar. Jag står fast vid detta, tror det är extremt viktigt för lagsammanhållning och därmed framgång.
Det har varit en stomme som man hittat stabilitet och hjärta i och något som gjort att publiken känner igen sitt VIK. Stommen jag talar om är Emil Georgsson, Joakim Hedblad, Joakim Englund, Pierre Gustavsson och till viss del Simon Mitman och Ludvig Engsund. På senare tid kom även Dan Pettersson och Erik Gustafsson till.
Som supporter har jag alltid känt en trygghet och en tilltro att denna stomme spred ett sånt lugn och sån styrka inom truppen att vi alltid skulle resa oss oavsett hur svår sits laget än hamnade i.
Dom har alltid levererat. Nu finns det bara 2 av dessa herrar kvar, så frågan jag ställer mig är; vad händer nu?

Andra säsongen i HockeyAllsvenskan för Västerviks IK blev tuff, väldigt tuff men som så många gånger förr så dök han upp, våran eviga messias, Mattias Karlin. Han steg in i båset mitt under kvalserien och såg till att klubben i hans hjärta blev kvar i HockeyAllsvenskan och jag kan inte hjälpa att tänka på att allt i världen händer av en anledning. Jag menar, Karlin får helt otippat sparken från sitt SHL-uppdrag i Mora, går arbetslös samtidigt som nya tränaren Roger Forsberg har det kämpigt i Västervik, framförallt i kvalserien.
Läs mer...

Det finns inga kommentarer, klicka här för att skriva en!

Min Kapten Joakim Englund

arje år när VIK har annonserat förlängningen av Joakim Englunds kontrakt på FB så har jag med stor glädje kommenterat inlägget med följande video:



Anledningen har varit enkel, vill visa mitt stöd för VIKs stora kapten. Att jag i alla väder skulle ställa mig på bänken och ge min kapten mitt fulla stöd.
I år kommer jag inte få kommentera något sådant inlägg och det blev ett rejält slag mot mitt stora rödblåa hjärta. Det gjorde mig väldigt ledsen, inte för att inte kommer spela mer utan för att han ville spela men inte får.
Jag kan villigt erkänna att jag inte trodde att Englund skulle spela ett år till, men det var pga av att jag trodde han inte skulle ha energi eller orken efter den stora tillökningen i familjen.
Jag trodde då att han på eget bevåg kanske skulle lägga skridskorna på hyllan.
Nu blev det inte så, trots att han vill spela vidare säger istället klubben nej. Det får inte sluta såhär. Englund är en legend som är värd ett bättre slut.

När VIK tog klivet upp i HA så tog man bort C-et på Englunds tröja. Ett C han burit med stolthet och värdighet och han har gjort med bravur. En född ledare. När detta skedde så valde vi då i RBF att kalla Englund för ”klackens kapten” för att för oss som varit med på hela resan så kommer han till viss del alltid vara kapten, även om han inte bär ett C på tröjan. Under HA-vistelsen har man fått se flertalet videos från VIKs omklädningsrum efter segermatcher.
Läs mer...

Det finns inga kommentarer, klicka här för att skriva en!

Älskade Silly Season

illy season – en ständig bergochdalbana mellan förväntningar på nyförvärv och rädsla över att förlora nyckelspelare.

Trots detta så är det en underbar del av säsongen!

Redan innan förra säsongen tog slut gick det många rykten om spelare som skulle lämna, en hel drös var på väg till Oskarshamn sa dem och vår stjärncenter Dan Pettersson skulle utan tvekan försvinna.
Det var, som vanligt, inte mycket som stämde. De flesta spelarna stannade kvar i Västervik. Det var bara Filiph Engsund som försvann till Oskarshamn på ett try-out kontrakt. Det är sagt att VIK håller en plats för honom men jag har svårt att se att han inte tar en plats i IOK så jag tror vi kan sluta hoppas på det.
Att vi fick behålla nyckelspelare som Ludvig Engsund, Erik Backman, Pierre Gustavsson och Dan Pettersson kan mycket väl komma vara det som gör att även nästa säsong blir en underbar sådan.
När vi även får behålla kulturbärare som Georgsson, Nordin och Hedblad så börjar det kännas riktigt bra. Jag tycker det är väldigt viktigt att få behålla spelare som varit i klubben under en längre tid för det är spelare med VIK-hjärta och de behövs.

Jag började med de goda nyheterna för att jag tänkte att då skulle kanske inte de tråkiga vara lika tunga att skriva om, jag hade fel.
Det värker lite i mitt rödblåa hjärta när jag konstaterar att Västervik förlorade 2 spelare med Västervik som moderklubb. I en klubb som Västervik, som i dagsläget inte har någon återväxt alls egentligen så tycker jag det blir extra viktigt att försöka behålla de lokala spelarna. Det betyder massor för folk runtomkring. Att ha ett A-lag med många lokala spelare ökar intresset hos såväl sponsorer och publik.
Först så kritade Jacob Tenemyr på för Tyringe. Det känns rätt så tungt, Jacob som förvisso bara gjort en hel säsong i klubben har spenderat hela sin juniortid i IOK.
Läs mer...

Det finns inga kommentarer, klicka här för att skriva en!

Publiksuccé och lekstuga alá Kanada

aha ha! Årets ishockey-VM i Prag slutade med en skrattmatch. Kanada lekte med Ryssland.

Jag älskar hockey-VM såp mycket att jag kan nästan inte slita mig. Under dessa 2 veckor så surrar allt kring VM, allt annat i livet får anpassa sig. Jag missade endast 2 matcher detta VM och det var pga. att helt plötsligt tryckte något klappträ in 2 matcher vid lunchtid en tisdag. Skandal!
Måste bara inleda med att säga att det inte skulle vara ett riktigt ishockey-VM om inte Niklas Wikegård var med. Karln är briljant, kung! Han är suverän i studion men han är ännu bättre som expertkommentator under matcherna, där kan jag sakna honom ibland.

Vilken underbar turnering vi fick uppleva. De sämre lagen blir bara bättre och bättre och det var få matcher som var dåliga rakt igenom. Sen var det de här lönnlöven som genomför en alldeles magisk turnering som dom går obesegrade igenom med en målskillnad på förkrossande 67-15.
Det var en fröjd att se detta Kanadensiska lag med Sid The Kid i spetsen. Det tycker nog publiken som var på plats också. Det var en allt som oftast magisk stämning i ishallarna under detta VM. En helt underbar publik, en rekordpublik. Totalt 741 690 personer var och kollade på Hockey-VM i Prag/Ostrava, Tjeckien. En publik som gång på gång gav en gåshud när alla 17000 i O2 Arena i Prag ställer sig upp och hoppar och sjunger i takt. Jag hade velat vara på plats just då.
Fast det som gav mest gåshud var när den tjeckiska hemmapubliken visade sin kärlek för landets bästa hockeyspelare genom tiderna. Jag pratar givetvis om Jaromir Jagr. Jag trodde jag visste hur stor han var men jag tror aldrig man kan greppa det. När hela hallen skanderar hans namn och det känns som att de aldrig ska sluta så får man en liten känsla av hur gigantiskt stor och älskad han är i Tjeckien.
Läs mer...

Det finns inga kommentarer, klicka här för att skriva en!

En oförglömlig säsong

ad var det som hände?

Ja, vad var det som skedde i Plivit Trade Hallen i Västervik den 7 Mars 2015?
Det var då som Västerviks IK verkligen började skriva med stora bokstäver i historieböckerna.
Det var dagen då man slog Troja i match 3 i Play-Off 3 och tog sig för första gången till kvalserien till HockeyAllsvenskan.
Spana in klippet nedan, gåshud utlovas. En av de största och lyckligaste dagarna i mitt liv.
Cirka 4:32 in i klippet så skapas ett sådant här klassiskt kommentators-citat som kommer höras i katakomberna i PTH i många, många år. Tidigare Västerviksspelaren, för dagen expertkommentator, Anton Svanströms smått panikartade ”Vad händer, Vad händer” ger mig gåshud varje gång. Tack Anton!


Om vi tar och torkar glädjetåren ur ögonvrån så jag tror vi tar det hela från början.
Hela framgångssagan startar med en rivstart då Västervik vinner 10 av 11 matcher under första halvan av grundserien. Redan här fick man känslan av att denna säsong skulle bli något alldeles speciellt. Speciellt räcker inte redigt för att beskriva egentligen, det skulle visa sig att den blev magisk, rent av magnifikt. Från att ha slutat 5a året innan så tar nu Västervik och lite otippat vinner grundserien och tar sig för första gången till Allettan!
Som Västerviks supporter är man redan här nöjd med hur säsongen har gått. Allt efter detta är bara bonus, och vilken jävla bonus det blev!
Allettan börjar med att Västervik tar en stor skalp då man välter vinnaren av Hockeyettan Södra, (av många med mig ansedd vara Sveriges bästa Hockeyettan-serie) Kristianstad på hemmais och nu började man verkligen vädra framgång. Fast Allettan blir lite mer upp och ner än vad grundserien var.
Läs mer...

Det finns inga kommentarer, klicka här för att skriva en!

Kanadas show!

ökridån efter årets JVM-final i Toronto har precis lagt sig och mesta mästarna är tillbaka högst upp på tronen.

Innan turneringen hade startat handlade allt snack om Mac vs Jack, alltså Kanadas Connor McDavid mot USAs Jack Eichel. Dom slogs om vem som skulle bli JVMs kung och därmed få ett litet äss i rockärmen inför sommarens NHL Draft där de 2 beräknas gå som etta och tvåa.
Efter förra årets JVM höjde jag ett varningens finger för just Eichel som var fullständigt dominant och man kunde se att han skulle bli en stor stjärna.
Innan turneringen var jag övertygad om att han skulle ta nästa steg i sin utveckling och se till att Carolina Hurricanes skulle välja honom före McDavid i sommarens draft.
Såhär i efterhand är det bara att erkänna hur fel jag hade, Eichel underpresterade å det grövsta medans McDavid gjorde en mycket bra turnering.
Enda minnet jag kommer ha av Eichel från denna turnering var hans underbara köksvägsmål mot Tyskland i gruppspelet. Det var kanske turneringens, tekniskt sätt, snyggaste mål.
Connor McDavid då? Killen som alla kallar för “nästa Crosby”.
Jag är imponerad men samtidigt känns det som att jag hade förväntat mig ännu mera.
Han gjorde mycket poäng, han visade upp sina skickliga handleder och fina skridskoåkning samt att hans backchecking var förvånansvärt bra. Kanske låter som att jag är lite för krävande när en kille, blott 17 år gammal, visar upp allt detta men jag hade bara föreställt mig att det skulle blixtra och glittra lite mer över honom men jag är övertygad om att jag kommer få se detta i nästa JVM.
Om han nu inte spelar i NHL redan då.

Jag må vara en hopplös optimist men jag tror alltid på våra juniorkronor när det kommer till JVM. Inför denna turnering var vi nederlagstippade och det var inte många som trodde vi skulle ta oss förbi kvartsfinalen.
Läs mer...

Det finns inga kommentarer, klicka här för att skriva en!

Historiskt!

äsongen som skrev in sig i historieböckerna.

Grundserien 2014/2015 blev en underbar resa och den bästa grundserie Västerviks IK har presterat på decennier. För första gången i klubbens historia tog vi oss till Allettan och jag tror även detta var, iallafall för mig veterligen, första gången Västerviks IK stod som seriesegrare i Division 1 (HockeyEttan).

Det blev en ovanlig säsong för oss supportar då vi varit vana att heja på ett lag som allt som oftast slagit ur underläge och kämpat för att ta sig uppåt i tabellen, denna säsong lade vi oss redan från start överst i listan och höll den nästan konstant igenom hela säsongen. En helt makalös insats.

Säsongen inleddes på nästan ett magiskt sätt, 9 matcher utan förlust under ordinarie tid när serien vände var det bara lillebror Vimmerby som lyckats ta 3p emot oss. Andra halvan blev lite jobbigare med en tung förlust borta mot Arboga bland annat, men vad gör det en dag som denna? Seriesegern säkrades ikväll genom hemmaseger med 4-0 över ett urblekt Surahammar och alla andra matcher är nu historia och betyder inget. Blickarna vänds nu mot Allettan!
Fast säsongens riktiga glädjefnatt var ändå när vi fick tvåla dit Vimmerby på bortais, ruskigt skönt och viktigt inför Allettan skulle jag tro.
Läs mer...

Det finns inga kommentarer, klicka här för att skriva en!

Säsongen 2014/2015 är äntligen här för Västerviks IK

ag hade tänkt skriva denna krönika innan säsongen drog igång på allvar men det blir inte alltid som man tänkt sig. Träningsmatcherna är över och säsongen har dragit igång.

Västerviks IK har nu, i det närmaste, en komplett trupp inför kommande säsongen. Tror dom är på jakt efter ytterligare en forward.
Dom 2 stora tappen är, som jag skrivit om innan, att Patrik Karlkvist skrev på för allsvenska Mora och sen tappade dom även den suveräna backen Dennis Fröland som gick till Troja Ljungby som spelar i HockeyEttan Södra.

Jag var väldigt orolig inför försäsongsmatcherna då jag inte visste hur i hela friden dom skulle lyckas täppa till det stora hål som Karlkvist lämnade, efter 5 vinster och 1 förlust under träningsmatcherna är oron borta.
Det stora utropstecknet är den helt nya kedjan med j20-spelarna Sebastian Bengtsson ifrån SSK och Victor Romfors från Hv71 som tillsammans med Filiph Engsund har varit helt suveräna under dessa matcher. Gissningsvis blir det framförallt Romfors som kommer ta över Karlkvist roll som skyttekung.
Förövrigt på forwardsidan finns det flera nyförvärv som b.la. tekningskungen Dan Pettersson samt ynglingarna Jacob Tenemyr och Adam Nilsson. Den förstnämnda tror jag kommer bli väldigt viktig i år.
Kvar från förra året: egna produkten Fredrik Asplund, rutinerade Emil Georgsson, speedkulan Pierre Gustavsson, stjärnan Joacim Hedblad (som tyvärr dras med skada för tillfället, jag hoppas verkligen han är tillbaka snart. Obeskrivligt viktig!), retstickan Simon Mitman och den alltid lika hårt kämpande Thom Nordin.

Hur ser det då ut på forwardsidan då vår kanske bästa back från förra året, Fröland, har försvunnit.
Det känns tryggt och skönt att kunna skriva att det ser rätt så bra ut.
Läs mer...

Det finns inga kommentarer, klicka här för att skriva en!

Hockeyfest, blågult brons och pinsamma mästare

ycket överraskande och imponerande hockeyfest i Minsk i Vitryssland.

Jag trodde ärligt inte att det skulle bli någon större hit med hockey-VM i Vitryssland men ack vad fel jag hade. Grymma fullsatta arenor varje kväll gjorde detta VM till det VM med störst publik någonsin! En sann hockeyfest vilket får en att skämmas än mer för publikfiaskot i Sverige, VM 2012. Här sitter jag och tror att hockey är något speciellt i Sverige, att vi verkligen älskar hockey sen kommer Vitryssland och läxar upp oss i hur man skapar en VM-fest i ishockey. Vilken väckarklocka!
Det var bara att ge upp fördomarna och njuta!

Gruppspelet bjöds på många överraskningar och besvikelser. Ryssland dominerar fullständigt och kör över allt motstånd men varken Kanada eller USA imponerade till att börja med, samtidigt som Finland och fjolårsfinalisten Schweiz var helt under isen! Tjeckien var blekt men hankade sig fram tack vare legendaren Jagr.
Fjolårsskrällen Schweiz var rent av aldrig nära att ta sig vidare till slutspel denna gång och det såg länge ut som att Finland också skulle missa detsamma men fick hjälp av just Schweiz som besegrade Lettland i sista omgången.
Jag tycker lite synd om Lettland då jag anser att de blev blåsta på kvitteringspucken i matchen mot Vitryssland omgången innan. Jag tycker att domaren helt felaktigt underkänner målet pga. spelare i målgården. En väldigt betydelsefull blunder! Den pucken hade gett Lettland chansen att bli klara för slutspel. Katastrofbeslut.
Det absolut största utropstecknet var att Frankrike som, till synes utan problem, tog sig till slutspel efter att bland annat ha besegrat självaste Kanada.
Jag måste säga att jag tyckte Frankrike hade VMs näst bästa femma (efter Sveriges Lindström-Backlund-Möller och tätt före Rysslands Ovechkin-Tikhonov-Plotnikov).
Läs mer...

Det finns inga kommentarer, klicka här för att skriva en!

Pre-Season

iden går och laget ser glest ut.

Fast jag vill börja med att reflektera över nästa säsongs nya serieindelning.
Först stod det klart att VIK skulle hamna i Division 1 Södra, den klart tuffaste och bästa Division 1-serien i landet med b.la. Troja Ljungby (som förra säsongen spelade i HockeyAllsvenskan), Kallinge/Ronneby och Tingsryd men så blev det inte, tyvärr.
Efter att Nyköping, som skulle i den Västra Div1-serien, gick i konkurs var serierna tvungna att göras om och det slutade med att VIK (tillsammans med Vimmerby) blev flyttade från den Södra till den Västra serien och får istället spela i en serie som påminner väldigt mycket om den vi spelade i förra säsongen. Här återfinns lag som Skövde, Mariestad och Tranås.

Jag tycker detta är så himla tråkigt. Jag tror det hade blivit en mycket roligare säsong, både för publik och spelarna, om vi hade fått spela i den andra serien trots att det skulle varit mycket svårare att ta sig vidare från den.
Hur många hundra personer extra skulle det inte kommit på en match där Troja Ljungby stått för motståndet istället för till exempel Falu IF?
Den svårare serien hade tvingat VIK att spela på en högre nivå hela säsongen eftersom det är så pass många bra lag i den serien och då kanske vi hade sluppit en sån berg-o-dalbana till säsong som vi hade förra året då vi inte riktigt klarar att prestera mot de sämre lagen.
Jag säger inte att det kommer bli en promenad genom den nya serien, tvärtom. Jag tror att denna säsong kommer bli väldigt lik den vi hade förra säsongen.

Åter till VIKs trupp.
I skrivandets stund är det 14 kontrakterade spelare till säsongen 14/15.
Det är 5 nyförvärv varav 4 stycken spelade en eller flera matcher för VIK förra säsongen då dom var här på lån. Det 5:e nyförvärvet är målvakten Andreas Hookana från Asplöven vilket innebär att vi inte får se Reid i VIK-tröjan nästa år.
Läs mer...

Det finns inga kommentarer, klicka här för att skriva en!

Säsongen är över

et är med tungt hjärta man konstaterar detta faktum men samtidigt med stor stolthet.
För min del är det delad stolthet för laget samt mitt älskade RBF.

VIK har en såpass upp-och-nergående säsong att t.o.m. en sjöbuse skulle blivit sjösjuk.
Man började tyvärr med att missa säsongens mål, att bli top4 i tabellen och gå till Allettan.
Grunden till detta misslyckande var den svaga starten på säsongen och oförmågan att inte klara av att vinna dom viktigaste matcherna.

Man slutade 5:a och fick gå bakvägen via fortsättningsserien för att ta sig till Play-Off 1.

VIK hade fördelen av att ha med sig mest poäng in i fortsättningsserien men det hade nog inte spelat någon roll för VIK gick som tåget igenom fortsättningsserien och vann 14 av 15 matcher. Enda plumpen i protokollet var en snöplig uddamålsförlust hemma mot Kumla.

I Play-Off 1 sen väntade suveräna tabellsegraren från Division 1F-serien (förmodligen Sveriges bästa Div1-serie), Tingsryds AIF. Det går inte nog att beskriva hur självklara favoriter dom var att slå ut VIK men spelarnas stora VIK-hjärtan ville annorlunda!
I första matchen lagen i emellan var Tingsryd på besök i Plivit Trade Hallen och där tvingade VIK fram en förlängning efter en stark tredjeperiod efter underläge 2-4. I förlängning trycker dock Tingsryd in segerpucken och matchen slutar 4-5.
Nu väntade förhoppningsvis 2 tunga bortamatcher för VIK.
Andra matchen startar bättre med VIK-ögon sett, man leder både med 0-1 och 1-2 men även denna match går till förlängning.
Läs mer...

Det finns inga kommentarer, klicka här för att skriva en!

Det blev ett bittert silver

ngenting kunde stoppa oss …förutom Juuse Saros, skulle det visa sig.

Efter varje mål Småkronorna gjorde under turneringen spelades refrängen från The Poodles VM-låt, En för alla för en, från i våras; ”Ingenting kan stoppa oss” och det var precis så det kändes under hela turneringen. Småkronorna ångade på och ett svenskt guld kändes lika säkert som det kändes rättvist men så stod han där, muren från Hämeenlinnan Pallokerho (HPK), Finlands målvakt Juuse Saros som tillsammans med ett febrilt kämpande defensivt finskt landslag förstörde den svenska guldfesten.
Saros gjorde en sanslös final, fick förvisso väldigt mycket hjälp av sina vilt kämpande lagkamrater som gjorde att Sverige inte fick så många heta lägen men vilken turnering han gjorde. Han går igenom hela turneringen med en räddningsprocent på smått fantastiska 94,3 i räddningsprocent. Sveriges målvakt Oscar Dansk är den tredje bästa målvakten i turneringen, sett till räddningsprocent, med sina 92,86%.

Det kändes som att Småkronorna spenderade 98% av matchen i anfallszon, trots detta låg man under större delen av matchen. Detta var en väldigt speciell match. Finland var ruggigt effektiva kändes det som, så fort dom kom upp i anfallszon så blev det farligt och när dom var tillbakapressade visa dom upp ett enastående försvarsspel där alla spelare alltid var på rätt plats.
Det stod alltid någon finländare mitt i puckbanan på ett sätt som jag knappt tror jag upplevt tidigare. Jag kan bara tänka mig hur frustrerande det var för Sverige som dominerade matchen men aldrig riktigt fick den utdelningen man borde fått, man kom nästan aldrig riktigt till avslut.

Går vi igenom matchen lite så får Sverige sämsta tänkbara start då Finland gör mål efter bara 28 sekunder.
Läs mer...

Det finns inga kommentarer, klicka här för att skriva en!

Sveriges OS-trupp

årts har sagt sitt!

Ja då har det äntligen kommit, det vi alla väntat på. Alla nationers OS-trupper offentliggjordes under veckan och för oss svenskar var ju spänningen över Sveriges trupp störst.

För ett tag sedan la jag upp min OS-trupp, här nedan följer den Mårts tog ut. Spelarna i fet stil är de som skiljer sig från min trupp. Nedan här kommer jag att kommentera skillnaderna.

Sveriges OS-trupp

Målvakter:
Henrik Lundqvist, New York Rangers
Jhonas Enroth, Buffalo Sabres
Jonas Gustavsson, Detroit Red Wings

Backar:
Niklas Kronwall, Detroit Red Wings
Oliver Ekman Larsson, Phoenix Coyotes
Erik Karlsson, Ottawa Senators
Niklas Hjalmarsson, Chicago Blackhawks
Henrik Tallinder, Buffalo Sabres
Alexander Edler, Vancouver Canucks
Johnny Oduya, Chicago Blackhawks
Jonathan Ericsson, Detroit Red Wings

Forwards:
Henrik Sedin, Vancouver Canucks
Daniel Sedin, Vancouver Canucks
Henrik Zetterberg, Detroit Red Wings
Daniel Alfredsson, Detroit Red Wings
Patrik Berglund, St. Louis Blues
Marcus Krüger, Chicago Blackhawks
Jakob Silfverberg, Anaheim Ducks
Nicklas Bäckström, Washington Capitals
Alexander Steen, St. Louis Blues
Loui Eriksson, Boston Bruins
Jimmie Ericsson, Skellefteå AIK
Carl Hagelin, New York Rangers
Gabriel Landeskog, Colorado Avalanche
Johan Franzén, Detroit Red Wings


Till stora delar så var truppen väntat, var 2 relativt stora skrällar dock. Buffalos Henrik Tallinger och SAIKs forward Jimmie Ericsson.
Förklaringen till dessa uttagningar var, för Tallinders del, att han imponerade så mycket på Mårts under VM samt att han är en stor, stark defensiv back i ett landslag som annars osar rätt mycket offensivlusta.
Läs mer...

Det finns inga kommentarer, klicka här för att skriva en!

Min preliminära OS-trupp

u är det bara 36 dagar, 18 timmar och 5 minuter dagar kvar till OS i Sotji!

När jag nu sitter och följer småkronorna på sin framfart i JVM så kan man inte hjälpa att börja fundera fram mot 2014 största höjdpunkt, hockeyturneringen i OS!

OS-truppen är inte spikad och överallt kan man läsa olika gissningar om vilket lag man tror att Mårts kommer ställa på isen i Sotji och jag ska väl inte vara sämre.

Här presenterar jag mitt preliminära Tre Kronor som ska ta tillbaka OS-guldet i februari!


Givetvis ska jag förklara mina val och tankar.
Det funkar ju så att Sverige redan på förhand har valt ut 64 spelare i en preliminär OS-trupp och det är bara av dessa 64 man får välja ut 25 spelare som får representera Sverige i Sotji. Läs hela listan här!

Målvakter


  • Henrik Lundqvist, New York Rangers

  • Jonas "Monstret" Gustavsson, Detroit Red Wings

  • Robin Lehner, Ottawa Senators



För de allra flesta är Lundqvist en given förstaspade i Tre Kronor, med all rätt, han är nog Sveriges bästa målvakt genom alla tider.
Dock är jag inte helt 100% på att han kommer vara given förstakeeper i Sotji.
Lundqvist har, jämfört med de senaste säsongerna, haft en rent av medioker säsong och har endast en vinstprocent på 39% och räddningsprocent på 90.6% medans Monstret har vinstprocent 68% och räddningsprocent 91.4%. Visst att statistik inte är allt, det beror givetvis mycket på laget också men jag känner ju att detta måste ha påverkat Lundqvist självförtroende väldigt negativt samtidigt som det är precis tvärt om för Monstret.
Läs mer...

Det finns inga kommentarer, klicka här för att skriva en!

Hockeyn tar aldrig semester!

ockeyunderhållning mitt i all julstress!

När alla människor runt om i vårt avlånga land stressar som mest inför julen så gavs det ett fint tillfälle att slå sig ner, stressa av lite och njuta lite av fin ishockey!

För 3 dagar sedan avslutades del 3 av Euro Hockey Tour genom att turneringen Channel One Cup gick av stapeln i vinters OS-stad Sotji, Ryssland.

Tre Kronor kom till start i denna turnering med ett relativt nytt lag som på pappret inte såg mycket ut för världen och där egentligen ingen är aktuell för vinterns OS-trupp. Sverige ställdes då som vanligt mot Ryssland, Tjeckien och Finland, lag som till skillnad från Sverige har en relativt stor del av sina OS-trupper tillgängliga då dom har flera spelare i KHL som platsar i OS-truppen.
Inte minst Ryssland som har ett lag som får benen att darra vid blotta anblicken av laguppställningen, med stjärnor som Kovalchuk, Radulov, Nikulin och Perezhogin för att bara välja dom största.

Tre Kronor ställdes mot denna Ryska björn i öppningsmatchen. En tillställning som blev mycket jämnare än vad folk på förhand trott, jag såg tyvärr inte hela matchen men av det jag såg samt genom att bara titta på resultatet så gjorde Tre Kronor en riktigt bra match!
Förlorade endast med uddamålet då Ryssland satt segerpucken då det endast återstod 2 minuter av matchen, efter att Linus Ullmark i Sveriges kasse gjorde sitt enda misstag under matchen då han missade att stöta bort pucken med sin målvaktsklubba.
Efter detta var dock Tre Kronor aldrig riktigt nära att reducera men en klart godkänd insats mot, på förhand, storfavoriten Ryssland.
Läs mer...

Det finns inga kommentarer, klicka här för att skriva en!
  Visa fler krönikor